förlåt...

jag vet att de kanske va dumt att skriva ut de på bloggen, men jag skrev vad jag kände och tyckte just då. jag menade inte att du va taskig och sånna grejer. jag vill inte vara ovänn med dig. vi ade alltid så roligt tillsammans, men de verkar som om det aldrig kommer bli så igen. men om du är redo o snacka om de här så är jag med de.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0